Hatar döden

Jag kan absolut inte hantera döden. Det funkar liksom inte. Allt är som vanligt fast det inte är det. Och så är det ju varje sekund för alla i hela världen hela tiden. Det dör folk hela tiden. Och här går jag till tunnelbanan, planerar vad jag ska äta till middag, duschar, skickar ett sms till en polare, tänker på vad jag ska göra i sommar, kollar på en serie, ringer mina föräldrar, tar en öl, läser en bok….Jag kan på riktigt bli knäpp när jag tänker på döden. Komplett galen. Andras död först och främst. Att de jag älskar inte ska finnas mer. Nä. Det finns inte. Men jag tänker ändå på det konstant så jag vet ju att det FINNS. Jag tror att jag måste gå och snacka med en psykolog om detta för det tar så mycket energi av mig att tänka på när man bör tänka på att LEVA.

Att jag själv ska dö är en annan sak. Det är klart att jag vill bli gammal och leva länge. Men dör man så dör man. Jag är inte kvar här då. Att vara den som blir lämnad kvar, alltså orkar inte med den tanken. Jag kan inte ta på den.

Min svärmor dog nyligen och jag kan inte fatta att jag aldrig ska få träffa henne igen. ALDRIG. TRÄFFA. HENNE. IGEN.

Kan inte greppa.

Ja idag är en sån dag. Jag var bara tvungen att skriva av mig. RÖVHELVETE.

<3