Till dig som tycker jag är svag

Han säger det sådär som om det vore det mest självklara i hela världen: ”Jag tycker det är svagt att gå på antidepressiva, man måste vara stark för att klara en depression och det ska man göra utan tabletter.”

Orden känns som tusen tändstickor mot min hud. Men jag blir inte ens arg först, mest bara ledsen och lite likgiltig. Men när hans ord lagt sig blir jag förvirrad och irriterad och frågar honom vad fan han menar egentligen, vill han provocera mig? Han rycker på axlarna och säger att han bara tycker det helt enkelt och jag inser att det inte är lönt att gå in i en diskussion med en sån person. Det är slöseri med min tid.

Men nu sitter jag ändå här och vill berätta för dig. Även om du inte kommer läsa det här, och även om du kanske inte är värd att lägga ner tid på egentligen, så vill jag berätta för dig. 

Jag vill berätta för dig om första gången jag fick en panikångestattack och inte kunde andas och var så in i helvetes rädd, jag vill berätta för dig om alla gånger jag vaknat mitt i natten i skrik för jag varit så skakad och övertygad om att jag ska dö, jag vill berätta för dig att jag varit på den djupaste botten där svart inte är ens kan beskriva hur svart det är, jag vill berätta för dig hur det är att sitta i ett fullsatt rum där man ler och är glad men ändå känner sig ensammast i världen, jag vill berätta för dig om alla de gånger det varit en kamp att ens kunna berätta hur jag mått för jag inte sett någon mening med att säga något, jag vill berätta för dig om hur jag känt mig så fruktansvärt värdelös att jag skadat mig själv på olika sätt, jag vill berätta för dig hur jag inte kunnat gå ur sängen på flera dagar för att jag inte kunnat se en mening med att leva, jag vill berätta för dig om alla gånger människor sagt ”ryck upp dig” när jag inte kunnat lämna lägenheten även om jag försökt, jag vill berätta för dig hur det är att ha en familj och massor av vänner som älskar en men som man bara känner att man gör besviken gång på gång, jag vill berätta för dig hur det känns att varje morgon vakna och inte veta om det är en mardröm eller om det är livet, jag vill berätta för dig om hur frustrerande det är att må dåligt men inte veta varför, jag vill berätta för dig hur jag tänkt att jag inte behövt ta tag i mina problem för det finns ju andra som har det värre, jag vill berätta för dig om hur det känns att inte känna sig värd något eller någon, jag vill berätta för dig hur det känns att känna sig helt jävla tom…

Jag vill berätta för dig att jag väntade flera år innan jag sa ja till min psykoterapeut om att börja på antidepresiva för jag ville klara min kamp själv. För jag tänkte kanske lite som du, att det var svagt och dåligt. Men till slut gav jag upp och sa ja, för det fanns inte längre några alternativ.

Så, kära kille som tycker att man är svag som går på antidepressiva: Antidepressiva tabletter gör inte att allt det svarta försvinner. Det är ingen lätt genväg eller utväg. Att gå på antidepressiva gör dock oftast att man orkar gå till en psykoterapeut och prata, det gör att ens serotoninnivå i skallen höjs så att man kan försöka klara av sitt liv de dagar då det känns helt omöjligt. Och ja vissa personer kan klara av en depression utan dem, vissa behöver bara gå på dem några månader, men en del för alltid…

Jag började på antidepressiva när jag var 21 år. Idag är jag 36 år och går fortfarande på dem, dels på grund av att jag har en bipolär diagnos. Dock är min dos mycket lägre idag än när jag började. För idag är jag för det mesta lycklig, glad och älskar att leva. Jag kommer aldrig bli av med mina mörka dagar helt och hållet men det är helt okej, för jag kan hantera dem bättre nu tack vare antidepressiva, terapi, mina vänner och min familj. Men mest tack vare mig själv.

En dag kanske jag inte kommer behöva tabletterna mer, eller kommer jag aldrig vara helt utan dem. Jag vet inte och jag ser det inte som en big deal faktisk, mer bara som att jag alltid går runt med ett plåster på mitt finger för jag har ett sår där under som läker men som jag gärna inte vill ska börja blöda igen, sådär mycket som det en gång gjorde.

Så kära du kille som tycker att jag är svag: Vi som vågar berätta att vi mår dåligt, vi som vågar be om hjälp och vi som går på tabletter eller inte – vi är allt annat än svaga.

För många människor kan antidepressiva tabletter betyda liv eller död, och att välja livet då, det tycker jag är rätt jävla starkt.

IMG_1901

Tänk på detta när du mailar mig

IMG_4087

Här kommer några tips till dig som känner att du behöver skriva taskiga/arga/idiotiska mail till mig angående mina texter och krönikor:

  • Börja med att fundera på om det verkligen är värt tiden att skriva ett mail till mig. Kommer du känna dig bättre efter att du spenderat en massa energi på ett argt mail till en nöjesskribent? Jag kan nästan garantera att det inte är värt det.
  • Kolla efter vad det är för text du läser, är det tex en krönika eller en artikel? Om det är en krönika så är det MINA åsikter, känslor och upplevelser, det är INTE fakta. Det kan vara bra att veta.
  • Jag skriver för Allt om Stockholm, en sajt som bevakar och skriver om STOCKHOLM. Så att maila kommentarer som ”Jävla 08:a du borde komma till landet och skriva mindre ytliga artiklar” är liksom helt meningslöst. (Jag är dessutom inte 08:a utan kommer från Skåne vilket också kan vara bra att veta).
  • Jag anmäler alla hot.
  • Att skriva personangrepp är inte okej någonstans.
  • Jag skriver NÖJESTEXTER – att bli sjukt arg när jag till exempel skriver att JAG TYCKER ett visst plagg är fult som du själv går runt i – ta det med en nypa salt, det är inte blodigt allvar.
  • Det går jättebra att skriva mail och berätta att du inte håller med mig, vi är alla olika och tänker olika, men visa respekt.

Det var det hela! Men jag vill också skriva – tack till alla er som skriver vänliga och fina mail till mig, både när det gäller komplimanger och beröm, men också när ni inte håller med mig. Att kunna ta kritik är viktigt, men tänk på att ge kritik med stil, det blir lite mer seriöst då. 😉

Nya selfietrenden och ett nytt år

image

Jag läste att det skulle bli trendigt med selfies där man har ett finger i munnen. Det var en dag innan jag tog den här bilden. Jag är så trendig att jag inte vet om det själv??? Nä men på allvar…Att det ens finns en sån här trend är ju…sjukt? Och att det finns massa artiklar om det? 

Men skit i det nu…för nu är det ju nytt år hörrni, jag känner alltid sånt vemod och lite ångest när ett nytt år börjar. Det är något med ”Nu är det en ny tid! Nu kör vi!” som jag inte klarar av. Det är samma med måndagar, att människor liksom ska ”nystarta”, jag får panik på det och vet inte varför. Jag har i alla fall inga nyårslöften, det har jag aldrig haft. Jag kanske sätter upp lite privata mål under året, men att liksom köra igång bara för att ett nytt år börjar känns inte som det är så viktigt för mig. Men lycka till alla ni som kör, kul för er om det funkar.

Gud va bitter jag lät, inte alls meningen. Klockan är lite över 2 på natten så jag är lite småsnurrig. Jag somnade vid 22 och vaknade nyss helt klarvaken och trodde det var morgon, och nu kan jag inte somna om. Inte världens bästa idé att sätta på datorn men jag fick sån feeling och började skriva massa texter. Det blir så ibland. Men nu ska jag försöka sova igen i alla fall. PUSS.

Jul i Midsommarkransen…

Gick en mysig promenad i mina hoods i söndags. Jag hade amerikansk julmusik i öronen & när jag gick omkring bland de snötäckta gatorna och de gamla husen, såg ljus i alla fönster, barn som åkte pulka, folk som kom släpandes granar och människor som kom ut från de små butikerna med inslagna julklappar i brunt papper…ja, då kändes det som jag liksom gick omkring i en julkalender och det blev nästan fööööör mysigt. Midsommarkransen är ju otroligt pittoreskt alla årstider, men en fin vinterdag i kransen slår mycket alltså…

img_3606

img_3603

img_3602

img_3605

Vill man handla finfina klappar finns massor av bra och roliga butiker i kransen! Och nu på torsdag är det Kransenkväll där massa butiker har öppet längre än vanligt och har schyssta erbjudande, jag tycker absolut att ni ska passa på att handla julklappar och få lite julfeeling här! Några av mina favvisbutiker här ute är bla:

2 little spoons

Vintagefabriken,

Mimmi Staaf

Dunke design

Svenska Armaturer

Bodil Vintage

Koffertmannen

Läs mer om Midsommarkransens butiker & Kransenkvällen på Kransenkartan

kransenslide

Nattugglan it's me

image

Hallåååå på er!! Här sitter jag och nattugglar och ser lurig ut. Jag är superpigg och sitter och skriver lite på några texter till sajten och ska kolla på Clintons sista tal.

Fan vad man får hålla tummarna för att Hillary vinner nu alltså, fattar inte hur Clownen och galningen Trump kommit såhär långt och blir fan mörkrädd när jag tänker på vad som skulle hända om han vann. Älskar för övrigt vad Obama precis sa i sitt tal om Trump ”If his closest advisors don’t trust him to tweet, why would any of us trust him with the nuclear codes?”

Hur som, imorgon får vi veta, jag tänkte köra valvaka och kolla på Filip & Fredrik med några polare, det blir ju en historisk natt vad som än händer så mycket kan vi konstatera.

Nu ska jag fortsätta skriva lite texter! Jag brukar ju länka till sånt jag skriver för Allt om Stockholm här på bloggen, men ibland glömmer jag det. Så här kommer några texter/krönikor/listor jag skrivit den senaste tiden om ni är intresserade!

Höstens ”fula” mode

Mina minnen från Gubbrummet

Singeltyperna i höst

Stans bästa bakfyllekäk

Störigaste personerna på krogen

Så gör du för att dejtimponera

Oskrivna regler på krogen

Vi hörs! Puss /Sofie

 

Grå jävla måndag

img_1991

Vaknade vid 8 och tittade ut men såg bara en grå massa så jag drog täcket över huvudet och sov en timme till. Alltså fy fan för denna tiden på året. Precis som tidigare år fattar inte hur jag ska klara av de här månaderna. Men man gör ju det på nån vänster.

Resten av förmiddagen har jag bara gjort typiska måndagsgrejer som att tvätta, städa undan och satt mig för att planera veckan (jag är tom så oldschool att jag skriver upp saker i en kalender, riktigt nördigt). Jag gillar att mjukstarta veckan i mitt tempo och tycker det är såå skönt att ha måndagen för mig själv. Ikväll blir det kräftor och nytt avsnitt av Westworld – fan vad bra den serien är! Hoppas den håller i sig. Resterande kväll och natt kommer ägnas åt att skriva skriva skriva. Både jobbtexter och blogginlägg men även andra texter som jag håller på med. Tur att jag är inne i en bra skrivperiod just nu och bubblar av idéer.  Jag älskar den känslan.

 

Jag var en annan då men samma nu

Kanske vet du inte vem jag är.

Men hösten kom till slut.

Du säger att jag förändrats, men egentligen vet du nog inte vem jag är.

Jag var en annan då men är samma nu.

Sommaren kom och försvann lika snabbt.

Balkongdörren är öppen och det är kallt och varmt på samma gång.

Och hösten kom till slut.

Jag svettas och fryser samtidigt.

Du försöker läsa mig men det är inte lönt. Jag kan inte ens läsa mig själv längre.

Jag vägrar stänga dörren men det är för kallt att ha den öppen.

Kanske har du förändrats med?

Men hösten kom till slut och jag var en annan då men är exakt samma nu.

image

Snälla morgonmänniska, kan du bara vara tyst…

En sak som alltid provocerat mig är morgonmänniskor som måste påpeka att man som nattuggla sovit alldeles för länge på morgonen. Morgonpigga personer som känner att de måste säga  ”Alltså jag förstår inte att du kan sova så länge?” eller ”Vet du hur mycket jag hunnit med nu på morgonen?” and so on. Såhär ligger det till lilla morgonmänniska – vi sover antagligen exakt lika länge/lite, men jag hinner med mina grejer på nätterna istället för på tidigt på morgonen…

Jag har alltid varit en nattmänniska och ingen morgonperson. Mina föräldrar har berättat historier om mig och mitt morgonhumör och mina nattugglefasoner redan som barn. När jag fyllde 4 år skrek jag att de skulle lämna mitt rum när de kom in med presenter och frukost på min födelsedag för att de störde i min sömn (jag är fortfarande livsfarlig att väcka). Och mina första minnen som barn är att jag inte fattar varför jag måste sova när jag bubblar av energi och helst av allt bara ville spela teater för mamma och pappa. Så fortsatte det. När jag var tonåring höll jag alltid på med diverse grejer (texter, collage,  läxor etc) på nätterna och mina föräldrar fick alltid komma in på mitt rum och säga till mig att ”Sofie nu måste du släcka lampan & sova!”.

Det är på kvällen & natten jag har sjukt mycket energi och är kreativ. Det är då jag fungerar som bäst när det kommer till att jobba och få saker gjorda och jag kan liksom inte styra över det. Jag tror att det har att göra med att jag har ganska svårt att koncentrera mig när det är för mycket ljud & saker på gång runt omkring mig under dagen men på natten har jag fokus och jag funkar bäst då helt enkelt.

När jag haft ”vanliga” 9-5 jobb som handlat om kreativitet har det vissa dagar stått heeelt still i mitt huvud under morgonen men sen, på eftermiddagen och kvällen ja då är det som min hjärna bara sprutar ut idéer och tankar som legat och vilat & då har jag börjat jobba igen. Så ofta har jag varit på jobb och kört på i 8 timmar men kanske inte känt att jag presterat till max, så när jag kommit hem och min hjärna börjat spinna då har jag jobbat 8 timmar till…

Så ni kanske fattar hur irriterande det är att höra diverse syrliga kommentarer från en morgonperson som i princip antyder att man är lat bara för att man sover när de vaknar klockan 6. För vi har antagligen sovit exakt samma antal timmar men jag är vaken på under sen kväll och under natten när de sover och de är vakna tidigt på morgonen när jag sover. Och inte fan skulle jag komma med några kommentarer till en person som ska gå och lägga sig vid 22 – ”jasså du pallar inte mer nu, nä nä, gå du och lägg dig nu din late jävel…” och inte fan skulle jag väcka en person mitt i natten bara för att jag är vaken och sugen på ett gympass.

Så snälla rara morgonmänniska som måste kommentera hur flitig du är innan solen gått upp, alla funkar inte som dig så det vore supersnällt om du bara kunde hålla tyst. Tack.

/Mvh Nattugglan

image

Fredagstankar med Soffan

image

Hallå i fredagsnatten! Vad gör ni ikväll? Själv har jag haft en hemmakväll med kräftor & film vilket var riktigt skönt faktiskt. Jag känner mig fortfarande inte helt 100% frisk & går ju fortfarande på antibiotika för min armbåge så det var skönt med lite lugn & ro idag. Har passat på att maila svar till lite arga, kränkta, vita medelålders män som skrivit till mig angående en text. Jag brukar för det mesta inte svara men idag kände jag för det så jag fick nog iväg 15 mail typ. Men nu har jag stängt av den delen av hjärnan (det måste man annars blir man fan knäpp!), tagit en lång dusch & lagt mig för att läsa lite & lösa korsord (vem e jag????). Men innan jag slumrar in, här kommer lite tankar:

  • Fan jag har riktigt svårt att greppa att halva sommaren har gått. Det var ju precis midsommar? Måste verkligen supernjuta av de kommande veckorna nu. SUPERNJUTA hör ni det??
  • Jag har kollat på en hel del serier de senaste veckorna. Bäst har helt klart varit Marcella & Stranger Things. SE om ni inte redan sett. Finns på Netflix.
  • Pokémon Go. Ja vad säger man? Det verkar som cirka ALLA från 0-100 år är hooked. Jag testade igår & jag fattar verkligen grejen & att man kan bli besatt men tror jag överlåter det hela till kidsen. Jag orkar helt ärligt inte vara beroende av mer grejer på telefonen, snart lever man ju mer genom den än i den ”riktiga” världen & det vill jag absolut inte.
  • Idag skrev jag en krönika & när jag efter några timmar kände mig nöjd var det något i mig som kände att ”hmmm…det är något som inte stämmer”. Jag gick in i mappen där jag samlat alla krönikor genom åren & där hittade jag en liknande krönika som jag skrivit 2014. Kanske är det skit samma, jag tror inte direkt att någon skulle påpeka att jag skrivit en liknande krönika innan. Men ändå, jag kunde bara inte skicka in den till min redaktör, det kändes för konstigt…Så hejdå 4 timmars jobb, vi ses aldrig mer.
  • Jag älskar att bada så fruktansvärt mycket & just nu badar jag i princip hela tiden. Morgon, middag, kväll är jag i plurret & det känns som jag inte hinner torka. En sak som stör mig när jag är på stranden eller vid poolen är folk som ska bada men är så löjligt fega när de ska ”gå” i. Ni vet de som ”känner på vattnet” först & sen typ backar för det är för kallt men ändå står kvar. Asså snälla rara det är bara att HOPPA i!
  • Efter några månaders uppehåll har jag börjat springa lite igen. Fan va jobbigt det ÄR. Så otroligt DUMT att ha uppehåll men det är väl bara upp på hästen igen trots att det känns som jag ska spy efter 200 meter. Varför lär jag mig aldrig? UPPEHÅLL = FUCKEHÅLL
  • Ingen har ju missat att världen är upp & ner just nu. Jag tycker det är riktigt obehagligt & jag funderar & tänker på detta väldigt mycket. Dels på hur skört livet är, hur snabbt allt kan förändras. Men också på hur tacksam man bör vara. Ja, det är mycket som snurrar där uppe just nu & jag vet egentligen inte vad jag ska skriva mer än att fan vad vi måste ta hand om varandra & visa varandra respekt & kärlek.

Kram Soffan

"Kommer jag någonsin gilla kranvatten?"

Saker jag frågat mig/funderat på i dagarna…

  • HUR kan det vara en MEGANYHET att M&M förbjuds i Sverige?!? Toppade typ flera stora tidningar förra veckan. Helt chockad ang detta.
  • Fått cirka 200 ARGA mail ang en lista jag skrev om fula sommarplagg här på AoS (bild nedan). Jag får en hel del mail men blir alltid lika förvånad över att folk inte verkar 1. Ha humor och 2. Ha en tanke på att jag skriver för en nöjessajt. Men jag försöker alltid svara trevligt o då blir folk glada 🙂
  • Kommer jag någonsin tycka vanligt kranvatten är gott?
  • Jag längtar tills midsommarhelgen, den bästa helgen på hela året typ.
  • Vilka människor är det som köper den där färdiga guacamolen i affären? Och vet de om att det bara är typ 2 % avokado i den?? Eller de kanske inte ens vet om att guacamole görs på avokado?
  • Jag har varit såå megapepp på fotbollsEM att det är lite löjligt. Och nu efter Sveriges matcher känns det lite…ja, trist. MEN, man håller ju tummarna för mirakel på onsdag.
  • Längtar nåt sjukt mycket till midsommar o en helhelg med mina vänner!
  • Att stryka kläder är för jääääävla tråkigt!! Hur kan ingen finurlig människa kommit på en uppfinning så att man slipper detta skit?? Känns som den borde kommit samtidigt som fjärrkontrollen typ.
  • Vuxna människor som på fullaste allvar hittar på smeknamn till sig själv som de vill att andra ska kalla dem…??? Komiskt…tragiskt…pinsamt…
  • Jag har sån utväxt just nu att man skulle kunna tro att jag är ett AIK-fan. Tur jag ska till min frisör i övermorgon. #svart&gulrandigt
  • Fan va snyggt det är med män i munktröja. Mums mums.
  • Hur kan det vara så provocerande för folk att jag inte gillar glass? Folk kollar alltid på en som om man sagt att man är pedofil när man släpper denna ”bomb”….

image